Svenska riksdagsvalet 2022 -2022 Swedish general election

Från Wikipedia, den fria encyklopedin

Svenska riksdagsvalet 2022

2018 11 september 2022 2026

Alla 349 mandat till riksdagen
175 mandat behövs för en majoritet
Opinionsundersökningar
Valdeltagande 6 547 625 (84,2 %)
Minska2,9 pp
Första fest Andra festen Tredje part
Magdalena Andersson år 2022 (beskuren) (beskuren).jpg Jimmie.widar.jan.2022-04-05.1155553.light (cropped).jpg EPP-kongressen - Dag 1 (52112626854) (beskärad).jpg
Ledare Magdalena Andersson Jimmie Åkesson Ulf Kristersson
Fest socialdemokrater Sverigedemokraterna Måttlig
Ledare sedan dess 4 november 2021 7 maj 2005 1 oktober 2017
Ledarplats Stockholms län Jönköping Södermanland
Förra valet 100 platser, 28,3 % 62 platser, 17,5 % 70 platser, 19,8 %
Platser före 100 61 70
Platser vann 107 73 68
Byte av säte Öka7 Öka11 Minska2
Populär röst 1,964,474 1 330 325 1,237,428
Procentsats 30,3 % 20,5 % 19,1 %
Gunga Öka2,0 % Öka3,0 % Minska0,7 %

Fjärde part Femte part Sjätte parten
Nooshi Dadgostar - 42794852001 (beskärad) 2.jpg Annie Lööf, RD Frågestund 210211 (beskärad).jpg Kommundagarna 2018 (41924670372) (beskärad).jpg
Ledare Nooshi Dadgostar Annie Lööf Ebba Busch
Fest Vänster Centrum Kristdemokraterna
Ledare sedan dess 31 oktober 2020 23 september 2011 25 april 2015
Ledarplats Stockholms län Jönköping Västra Götaland Öst
Förra valet 28 platser, 8,0 % 31 platser, 8,6 % 22 platser, 6,3 %
Platser före 27 31 22
Platser vann 24 24 19
Byte av säte Minska4 Minska7 Minska3
Populär röst 437 050 434,945 345,712
Procentsats 6,8 % 6,7 % 5,3 %
Gunga Minska1,3 % Minska1,9 % Minska1,0 %

Sjunde partiet Åttonde parti
Swedish Green Leadership as of 2021.jpg Johan Pehrson 2022 Stockholm 04 (beskuren) 2.jpg
Ledare Märta Stenevi
Per Bolund
Johan Pehrson
Fest Grön Liberaler
Ledare sedan dess 31 januari 2021
4 maj 2019
8 april 2022
Ledarplats Stockholms län
Stockholm
Örebro
Förra valet 16 platser, 4,4 % 20 platser, 5,5 %
Platser före 16 20
Platser vann 18 16
Byte av säte Öka2 Minska4
Populär röst 329,242 298,542
Procentsats 5,1 % 4,6 %
Gunga Öka0,7 % Minska0,9 %

Svenska riksdagsvalet 2022.svg
Riksdagsvalet 2022.svg

Premiärminister före valet

Magdalena Andersson
Socialdemokraterna

Premiärminister efter valet

TBD

Allmänna val hölls i Sverige den 11 september 2022 för att välja de 349 riksdagsledamöterna . De kommer i sin tur att välja Sveriges statsminister . Enligt grundlagen hölls även regionala och kommunala val samma dag. De preliminära resultaten som presenterades den 15 september 2022 visade att regeringspartierna förlorade sin majoritet, vilket bekräftades av det slutliga resultatet som publicerades den 17 september 2022. Det troliga utfallet av valet är att Ulf Kristersson, ledaren för Moderaterna (M), kommer att bli premiärminister.

Efter det svenska riksdagsvalet 2018 bildade Sveriges Socialdemokratiska Parti (S) under Stefan Löfven regering med Miljöpartiet (MP), medan Centerpartiet (C), Vänsterpartiet (V) och Liberalerna (L) lade ned sina röster under förtroendeomröstningen den 18 januari 2019. Alliansen, där C och L hade deltagit sedan 2004, upplöstes i praktiken; i slutet av 2021 bildades en informell högerallians av M med Kristersson som statsministerkandidat för en regering inklusive Kristdemokraterna (KD) med stöd av L och Sverigedemokraterna (SD). Löfven styrde under hela covid-19-pandemin i Sverige, även om hans regering kort avsattes på grund av en misstroendeomröstning som V initierade i juni 2021 om hyreskontroll. Löfven avgick från alla politiska ämbeten i november 2021. Magdalena Andersson, Sveriges tidigare finansminister, efterträdde honom och ledde regeringen Andersson sedan dess, med C, V och MP som förtroende och försörjning för regeringen.

Kampanjperioden möttes av frågor om Sveriges anslutning till Nato på grund av den ryska invasionen av Ukraina 2022 samt kriminalitet, energi, ekonomi och immigration . Riksdagspartierna drev kampanj under juli och augusti, medan SD i slutet av augusti överträffade M i opinionsmätningarna. Exit opinions visade att S och förtroende- och försörjningspartier hade en knapp ledning mot högerblocket (SD, M, KD, L). Under uträkningen av de preliminära resultaten och senare sa Valmyndigheten att det högerlutande blocket passerade vänsterblocket (S, V, C, MP) med tre mandat. Andersson medgav valet tre dagar senare, följt av hennes avgång dagen efter.

Valet såg massiva svängningar mellan de två blocken i olika regioner. Det vänsterorienterade blocket fick flest röster i storstäder och flera universitetsstäder med oöverträffade massiva marginaler. Detta inkluderade stora relativa vinster över huvudstadsregionen och även att vända två förortskommuner i Stockholms län . Samtidigt lyckades högern störta dussintals kommuner som historiskt sett dominerats av S, särskilt i centrala inlandet Bergslagen . I detta historiskt industriområde vanns Dalarnas län av den högerinriktade koalitionen för första gången i historien. Detta gällde även för vissa kommuner de direkta vänsterpartierna (S, V, MP) hade vunnit med 50 poäng övergripande majoritet i det svenska riksdagsvalet 1994 .

Stora minoritetsvinster gjordes även av högerblocket i norra Sverige, som ledde omröstningen i åtta kommuner jämfört med ingen fyra år tidigare. I nedre öster gick de historiskt vänstersvingande länen Kalmar, Södermanland, Västmanland och Östergötland alla till höger för att besegla majoriteten. S vann 30 % av rösterna med en nettoökning trots valförlusten. SD blev det näst största partiet med över 20 % av rösterna och överträffade M med 19 %. Blocken skiljdes åt med en tunn marginal på cirka en halv procentenhet. Partierna som anslutit sig till den avgående regeringen klarade sig något bättre i de regionala och kommunala valen.

Bakgrund

Svenska Socialdemokratiska partiet (S) kom tillbaka till makten efter det svenska riksdagsvalet 2014, där Miljöpartiet (MP) deltog i Stefan Löfvens koalitionsregering. S behöll positionen som största riksdagsparti efter riksdagsvalet 2018, trots att han tappat 13 mandat jämfört med föregående val. Valet resulterade i ett hängt riksdag, eftersom varken de rödgröna eller alliansen hade tillräckligt med mandat för att bilda regering, och Sverigedemokraterna (SD), som hade blivit föremål för en cordon sanitaire av alla andra partier som en anti-invandring eller högerextremt parti, vann 62 mandat.

Moderaternas (M) ledare Ulf Kristersson fick i uppdrag att bilda regering och öppnade upp för SD efter att tidigare uteslutit en allians med dem vid övertagandet av partiledningen 2017 och under valrörelsen 2018. Centerpartiet (C) och Liberalerna (L) avböjde i sin tur att ställa upp på hans kandidatur, eftersom Kristersson ville att SD skulle ta del av regeringen. Löfven fick senare uppdraget, även om han inte heller lyckades bilda regering. Riksdagens talman Andreas Norlén bestämde att ytterligare en omröstning skulle hållas i januari och Löfven gjorde en uppgörelse mellan S, MP, C, L och Vänsterpartiet (V). Löfven omvaldes den 18 januari 2019 med att S och MP röstade för, medan C, L och V lade ned sina röster.

Löfvens regering

Det första bekräftade fallet av covid-19 i Sverige blev känt den 31 januari 2020. Regeringen beordrade senare att 100 000 personer i veckan skulle testas för att bromsa spridningen av sjukdomen; med otillräckliga sjukvårdsresurser och oklara ansvarsområden uppfylldes inte målet. Till skillnad från Världshälsoorganisationen rekommenderade regeringen inte användningen av ansiktsmasker under covid-19-pandemin . Under covid-19-pandemin införde inte regeringen nationella låsningar utan snarare begränsningar för antalet personer som får träffas på offentliga platser. I december 2019 höll Kristersson ett möte med SD-ledaren Jimmie Åkesson, och sa att han skulle samarbeta med dem i riksdagen . Enligt Ann-Cathrine Jungar vid Södertörns högskola satte detta Sverige i linje med flera andra europeiska länder där center-höger- och högerradikalpartier samarbetar. I augusti 2020 kritiserade högeroppositionen regeringen Löfven för ett upplevt misslyckande med att hantera ökande brottslighet inklusive vapenvåld, som Kristersson kallade en "andra pandemi".

Under sitt premiärskap avskaffade Löfven sparskatten ( Värnskatten ), en högsta skattesats på 5 %-poäng för inkomster över 6 000 euro i månaden, vilket krävdes av dåvarande liberalernas ledare Jan Björklund i sin tur för att han tillåtit sitt premiärskap. V motsatte sig detta drag och förklarade senare också att det skulle inleda ett misstroendevotum på grund av regeringens politik som partiet såg som "oacceptabel". 2021 föreslog S att hyreskontrollen för nya bostäder skulle avskaffas; V svarade med att inleda ett misstroendevotum mot regeringen. Löfvens regering entledigades den 21 juni 2021; bara S och MP röstade för hans regering. Efter uppsägningen uppgav Nyamko Sabuni, Liberalernas nya ledare, att hennes parti inte skulle samarbeta med S längre. Talmannen Norlén föreslog att Löfven skulle bilda regering och den 7 juli återuppsattes regeringen. En månad senare meddelade Löfven att han skulle avgå som ledare för S och som statsminister hösten 2021. Efter det nedslående resultatet i riksdagsvalet 2018 som återigen förvisade partiet till oppositionen och såg avskedandet av centern- höger Allians, M bröt cordon sanitaire i svensk politik och öppnade upp för SD. Hösten 2021 bildade högeroppositionen (M, SD, KD, L) en informell överenskommelse om en framtida M–KD-regering ledd av Kristersson från Moderaterna som statsminister med externt stöd av L och SD.

Anderssons regering

Socialdemokraterna höll en partikongress den 4 november 2021, för att välja en ny ledare; tidigare finansminister Magdalena Andersson efterträdde Löfven som ledare för partiet. Talmannen Norlén föreslog att Andersson skulle bilda regering och efter att ha säkrat en uppgörelse med V valdes Andersson till statsminister den 24 november. MP drog sig ur förtroendet och utbudet för hennes regering, vilket ledde till att Andersson avgick sju timmar efter hennes val till statsminister. MP lämnade regeringen på grund av passagen av oppositionens budget i stället för regeringens.

Talmannen Norlén nominerade Andersson igen och den 29 november omvaldes hon med 101 röster för och 75 nedlagda. Med tanke på att MP inte röstade för regeringen skulle Anderssons kabinett endast bestå av ledamöter i S. Inför riksdagsvalet 2022 flyttade Anderssons ledning Socialdemokraterna åt vänster efter publiceringen av en partirapport i maj 2021, "Distributional Policies for Equality and Fairness", som kritiserade de ökande ojämlikheterna som uppstod från politiska beslut av tidigare vänster- och högerregeringar.

Efter början av den ryska invasionen av Ukraina 2022 ansökte Anderssons regering tillsammans med Finland om att gå med i Nato den 18 maj 2022, trots socialdemokraternas historiska motstånd mot Nato. Under omröstningen i riksdagen var det bara MP och V som röstade emot att gå med i Nato. I juli undertecknade regeringen anslutningsprotokollet för att gå med i Nato. Anderssons regering fick högt bifall.

Valsystem

Riksdagen består av 349 mandat, och alla vä genom öppen lista, proportionell representation på flerledspartilistor . Sverige har utmärkelsen att ha val på ett fast datum med ett parlamentariskt system där förtidsval kan utlysas. I det senare fallet skulle den nyvalda lagstiftaren tjäna återstoden av den fyraårsperiod som påbörjades av den tidigare lagstiftaren. Val anordnas den andra söndagen i september vart fjärde år, samtidigt som kommun- och regionvalen.

Var och en av de 29 valkretsarna har ett fast antal parlamentariker som är uppdelat genom valkretsresultat för att säkerställa regional representation. De övriga parlamentsledamöterna (MPs) vä sedan genom en proportionell avvägning, för att säkerställa att antalet valda parlamentsledamöter för de olika partierna korrekt representerar väljarnas röster. Svenska grundlagen ( Regeringsformen ) 1 kap. 4 § säger att riksdagen ansvarar för beskattning och stiftande av lag, och 1 kap. 6 § säger att regeringen hålls ansvarig inför riksdagen. Det betyder att Sverige har parlamentarism i en konstitutionell monarki — att se till att regeringen är ansvarig inför folkets företrädare. För att ett parti ska komma in i riksdagen krävs minst 4 % av de nationella rösterna, alternativt 12 % eller mer inom en valkrets. Skulle det senare inträffa, vinner partiet bara representation inom den valkretsens mandatandel. Av de 349 platserna är 310 valda inom de 29 valkretsarna. Resten fördelas nationellt som utjämningsplatser för att säkerställa ett proportionellt resultat. Skulle ett parti vinna fler valkretsar än det har rätt till totalt sett kan en omfördelning av valkretsmandat ske för att minska antalet valkretsmandat som det partiet vinner.

I svenska val kan väljarna öppet plocka upp flera partispecifika valsedlar och sedan i valbåset markera den valsedel de valt. Två valobservatörer från OSSE som var närvarande vid det allmänna valet 2018 kritiserade detta system och sa att det kunde äventyra valsekretessen och att de skulle titta på frågan i rapporten som skulle publiceras åtta veckor senare. Valförrättare ansvarar för att partispecifika valsedlar finns på röstningsplatserna för partier som fått mer än en procent av rösterna i föregående riksdagsval. En väljare får skriva in sitt partinamn på en blank valsedel för att rösta om det inte finns tillgång till den önskade partispecifika valsedeln.

Politiska partier

Tabellen nedan visar politiska partier representerade i riksdagen efter riksdagsvalet 2018.

namn Ideologi Politisk ställning Ledare 2018 års resultat
Röster (%) Säten
Svenska socialdemokratiska partiet Socialdemokrati Mitten-vänster Magdalena Andersson 28,26 %
100/349
Moderaterna Liberal konservatism Mitt-höger Ulf Kristersson 19,84 %
70/349
Sverigedemokraterna Högerpopulism Höger till högerextremt Jimmie Åkesson 17,53 %
62/349
Centerpartiet Liberalism Mitten till mitten-höger Annie Lööf 8,61 %
31/349
Vänsterpartiet Socialism Vänster till vänster Nooshi Dadgostar 8,00 %
28/349
Kristdemokraterna Kristen demokrati Mitt-höger till höger Ebba Busch 6,32 %
22/349
Liberaler Liberalism Mitt-höger Johan Pehrson 5,49 %
20/349
Grön fest Grön politik Mitten-vänster Märta Stenevi
Per Bolund
4,41 %
16/349

Sammansättning inför valet

Riksdagens sammansättning strax före det svenska riksdagsvalet 2022
Fest Säten
Svenska socialdemokratiska partiet 100
Moderaterna 70
Sverigedemokraterna 61
Centerpartiet 31
Vänsterpartiet 27
Kristdemokraterna 22
Liberaler 20
Grön fest 16
Oberoende 2

Kampanj

frågor

Politiska partier kampanjar i Uppsala den 11 augusti 2022
Politiska partier kampanjar i Uppsala

Efter början av den ryska invasionen av Ukraina 2022 skiftade kampanjfrågorna mot Sveriges och grannlandets anslutning till Nato . Ett militärt alliansfritt land, opinionsundersökningar efter invasionen visade att en majoritet av de tillfrågade stödde Sveriges anslutning till Nato för första gången. Svenska Socialdemokratiska partiet (S) och Sverigedemokraterna (SD), som historiskt sett varit för neutralitet, reviderade sin hållning i frågan och uttalade sitt stöd för att gå med i Nato. Miljöpartiet ( MP ) var fortsatt motståndare medan Vänsterpartiet (V) uppgav att de skulle välja en folkomröstning i ämnet.

Brottslighet var en viktig kampanjfråga. Frågor kring invandring spelade också en nyckelroll under kampanjperioden och frågor som rör gängkriminalitet pratades mest om. Dessutom diskuterades frågor om energi, sjukvård, lag och ordning, utbildning, ekonomi och miljö under kampanjperioden.

Partikampanjer

Socialdemokraterna publicerade sitt valmanifest, där partiet lovat att ta sig an frågor om kriminalitet, välfärd, klimat, grön industri och stigande priser. Det hade också efterlyst automatisk förskola för treåriga barn. Under sin kampanj uttryckte Socialdemokraterna stöd för kärnkraft . Andersson kritiserade Moderaternas förslag angående fastighetsskattevarningar. Moderaterna uppgav att de skulle vilja minska invandringen till "samma nivåer som Danmark och Norge". Dessutom skulle man vilja göra asyllagarna mer restriktiva och avskaffa "spårbytesystemet", som tillåter avvisade asylsökande att ansöka om arbetstillstånd. Kristersson föreslog att staten skulle sätta en prisgräns för energiräkningarna. Sverigedemokraterna kampanjade för att sänka asylmigrationen "nära noll", samt införa längre fängelsestraff. Åkesson uttalade också sitt stöd för skärpta arbetstillstånd. I augusti rusade Sverigedemokraterna i opinionsmätningar på grund av sin hårda hållning till brottslighet och invandring och överträffade Moderaterna.

I augusti uttalade Lööf att hon vill att Centerpartiet (C) ska vara med i en socialdemokratisk ledd regering (S, C, V, MP). Lööf var senare utsatt för attack av en tidigare medlem av Nordiska motståndsrörelsen, ett nynazistiskt politiskt parti. Under valrörelsen kampanjade Vänsterpartiet för att "ta tillbaka kontrollen över välfärden" och klimatfrågorna. Dadgostar uttalade sitt stöd för investeringar i grön teknik och infrastruktur och kritiserade även partierna till höger. Hon uppgav också att Vänsterpartiet skulle samarbeta med partier till vänster för att bilda regering. Kristdemokraterna ( KD ) kampanjade för att installera fler säkerhetskameror och öka anslagen i resurser till polisen för att bekämpa gängkriminalitet. Busch krävde återöppning av Ringhals kärnkraftverk, samt utökade vatten- och vindproduktionen. Liberalerna ( L) uttalade sitt stöd för fler investeringar i sol-, vind- och kärnkraft. Dessutom sa Liberalerna att de skulle vilja sänka skatterna på el, särskilt moms och punktskatter. I augusti 2022 uppstod en intern konflikt bland Liberalerna angående kampanj på en bussturné som skulle ha omfattat SD. Pehrson svarade med att konstatera att de fyra partierna (M, SD, KD, L) tillsammans skulle besöka ett kärnkraftverk och beskrev det som "knappast en stor ideologisk fråga". Det kom även intern kritik angående samarbetet med SD kring budgeten. Miljöpartiet kampanjade i klimat- och sociala frågor, inklusive investeringar och utbyggnad av järnvägs-/tågtransporter i Sverige, och att ersätta fossila bränslen och diesel med förnybara bränslen, samt skydda fria medier och initiera ett medborgarinitiativsystem för att delvis möjliggöra lagstiftning föreslagna av medborgarna.

Slagord

Politiska kampanjaffischer i Västervik, Kalmar län
Fest Original slogan engelsk översättning
Svenska socialdemokratiska partiet Tillsammans kan vi göra vårt Sverige bättre Tillsammans kan vi göra vårt Sverige bättre
Moderaterna Nu får vi ordning på Sverige Låt oss få ordning på Sverige
Sverigedemokraterna Sverige ska bli bra igen... och inget snack Sverige kommer att bli bra igen... och inga tomma ord
Centerpartiet För Sveriges bästa För Sveriges bästa
Vänsterpartiet Andra lovar, vi agerar Andra lovar, vi agerar
Kristdemokraterna Gör om att göra Sverige tryggare Redo att göra Sverige säkrare
Liberaler Utan oss inget maktskifte Utan oss, ingen maktförändring
Grön fest Alla ska med när Sverige ställer om Alla kommer att vara med när Sverige övergår
Källor:

Debatter

Svenska riksdagsvalsdebatter 2022
Datum Tid Arrangörer P Nuvarande I Inbjuden N Icke-inbjuden
S M SD C V KD L MP Refs
16 aug 20:00 Expressen P
Magdalena Andersson
P
Ulf Kristersson
P
Jimmie Åkesson
P
Annie Lööf
P
Nooshi Dadgostar
P
Ebba Busch
P
Johan Pehrson
P
Märta Stenevi
17 aug 21:00 Aftonbladet P
Magdalena Andersson
P
Ulf Kristersson
P
Jimmie Åkesson
P
Annie Lööf
P
Nooshi Dadgostar
P
Ebba Busch
P
Johan Pehrson
P
Märta Stenevi
31 aug 11:45 Sveriges Radio P
Hans Dahlgren
P
Tobias Billström
P
Markus Wiechel
P
Martin Ådahl [ sv ]
P
Ali Esbati
P
Jakob Forssmed [ sv ]
P
Maria Nilsson
P
Maria Ferm
2 sep 15:00 Sveriges Radio P
Magdalena Andersson
P
Ulf Kristersson
P
Jimmie Åkesson
P
Annie Lööf
P
Nooshi Dadgostar
P
Ebba Busch
P
Johan Pehrson
P
Märta Stenevi
7 sep 20:00 SVT P
Magdalena Andersson
P
Ulf Kristersson
N N N N N N
8 sep 20:00 TV4 P
Magdalena Andersson
P
Ulf Kristersson
P
Jimmie Åkesson
P
Annie Lööf
P
Nooshi Dadgostar
P
Ebba Busch
P
Johan Pehrson
P
Märta Stenevi
9 sep 20:00 SVT P
Magdalena Andersson
P
Ulf Kristersson
P
Jimmie Åkesson
P
Annie Lööf
P
Nooshi Dadgostar
P
Ebba Busch
P
Johan Pehrson
P
Märta Stenevi
10 sep 20:00 TV4 P
Magdalena Andersson
P
Ulf Kristersson
N N N N N N

Opinionsundersökningar

Opinionsdiagram för det svenska riksdagsvalet 2022
Lokal regressionstrendlinje för enkätresultat från september 2018 till valet i september 2022. Varje linje motsvarar ett politiskt parti.

Resultat

Den 15 september 2022 förblev resultaten preliminära efter att en första sammanställning presenterats. De officiella resultaten tillkännagavs ungefär en vecka efter valet och visade på mycket små förändringar.

Fest Röster % Säten +/–
Svenska socialdemokratiska partiet 1,964,474 30.33 107 +7
Sverigedemokraterna 1 330 325 20.54 73 +11
Moderaterna 1,237,428 19.10 68 −2
Vänsterpartiet 437 050 6,75 24 −4
Centerpartiet 434,945 6,71 24 −7
Kristdemokraterna 345,712 5,34 19 −3
Grön fest 329,242 5.08 18 +2
Liberaler 298,542 4,61 16 −4
Nyansfest 28,352 0,44 0 Ny
Alternativ för Sverige 16,646 0,26 0 0
Medborgarkoalitionen 12.882 0,20 0 0
Piratpartiet 9,135 0,14 0 0
Humanistisk demokrati 6 077 0,09 0 Ny
Kristna värdegrundspartiet 5,983 0,09 0 0
Knapptryckarna 5,493 0,08 0 Ny
Feministiskt initiativ 3,157 0,05 0 0
Oberoende landsbygdspartiet 2 215 0,03 0 0
Direktdemokrater 1 755 0,03 0 0
Klimatalliansen 1,702 0,03 0 Ny
Enhet 1 234 0,02 0 0
Sveriges Kommunistiska Parti 1,181 0,02 0 0
64 andra partier (färre än 1 000 röster) 4,264 0,07 0 0
Total 6,477,794 100,00 349 0
Giltiga röster 6,477,794 98,93
Ogiltiga/blanka röster 69,831 1.07
Totalt antal röster 6,547,625 100,00
Registrerade väljare/valdeltagande 7,775,390 84,21
Källa: Sveriges Valmyndighet

Väljarnas demografi

Sveriges Television exit polling (VALU) föreslog följande demografiska uppdelning baserat på preliminära resultat till närmaste heltal.

Kohort Andel av kohorten som röstar på Leda
S SD M V C KD MP L Andra
Total röst 30 21 19 7 7 5 5 5 1 9
Kön
Kvinnor 34 16 17 8 8 6 6 4 1 17
Män 26 25 21 6 6 5 4 5 2 1
Ålder
18–21 år 20 22 26 10 6 5 5 5 1 4
22–30 år gammal 23 17 21 11 8 6 6 5 3 2
31–64 år 30 21 19 6 6 6 5 4 3 9
65 år och äldre 38 17 16 4 7 5 4 6 3 21
Arbete
Arbetare 32 29 14 9 4 5 4 2 1 3
tjänstemän 32 15 21 6 8 5 6 6 0 11
Företagare och bönder 19 24 25 3 9 6 6 6 2 1
Källa: Sveriges Television

Resultat per valkrets

Valkrets Landa Valdeltagande Dela med sig Röster S SD M V C KD MP L Övrig Vänster Höger Majoritet
% % % % % % % % % % % % %
Blekinge G 86,1 1.6 103,580 31.1 28.5 17.9 4.4 4.8 5.5 2.9 3.5 1.2 43,3 55,4 12.544
Dalarna S 85,4 2.9 186 598 31.7 25.7 16.4 5.3 6.5 6,0 3.8 3.1 1.5 47,3 51,2 7,377
Göteborg G 80,7 5.4 347,101 27.7 14.7 18.5 12.8 5.9 4.4 7.9 5.9 2.3 54,3 43,4 37,877
gotland G 87,1 0,6 41 459 34,6 15.7 16.8 6.4 11.7 4.0 6.5 2.8 1.5 59,2 39,3 8,257
Gävleborg N 83,5 2.8 182,587 34,7 24.1 16.2 5.9 6.2 5.1 3.5 3.0 1.2 50,3 48,4 3,491
Halland G 86,6 3.4 221,675 28.3 22.6 22.5 4.0 7,0 6,0 3.6 4.8 1.1 42,9 55,9 28,741
Jämtland N 85,0 1.3 85 024 36.1 20.1 14.8 5.6 9.1 5.4 5.0 2.6 1.3 55,8 42,9 10 966
Jönköping G 85,3 3.5 229,125 29.1 23.3 18.7 4.0 7.5 9.3 3.2 3.7 1.3 43,7 55,0 25 965
Kalmar G 86,0 2.5 161,267 31.7 24.5 17.8 4.6 6.5 7,0 3.4 3.2 1.3 46,3 52,4 9,927
Kronoberg G 85,4 1.9 124 992 31,0 23.6 19.5 5.0 6,0 6.8 3.5 3.1 1.5 45,5 53,0 9,364
Malmö G 77,2 3.0 192 043 29.6 16.4 17.9 12.5 5.5 3.0 7.5 4.5 3.2 55,0 41,8 25 502
Norrbotten N 84,6 2.5 161 455 41,6 20.3 13.6 7,0 5.3 5.1 3.4 2.5 1.1 57,4 41,5 25 549
Skåne NO G 83,9 3.1 202 890 25.2 32.2 19.5 3.9 4.9 6.2 3.0 3.8 1.3 37,1 61,6 49,858
Skåne S G 87,3 4.0 259,333 25.4 23.4 22.1 5.0 6.6 4.8 5.5 6.2 1.2 42,5 56,3 35,918
Skåne W G 81,9 3.0 191 655 27.3 28.8 19.8 4.6 5.0 4.7 3.5 4.5 1.8 40,5 57,8 33,196
Stockholm S 84,0 9.4 606,751 28.1 10.7 19.1 11.7 8.5 3.2 10,0 6.9 1.9 58,3 39,9 112,381
Stockholms län S 82,5 12.7 822,510 27.1 17.5 24,0 6.3 7.4 4.9 5.1 6,0 1.7 45,9 52,4 53,198
Södermanland S 83,5 2.9 184 880 32,9 23,0 19.2 5.2 5.9 4.7 4.0 3.6 1.4 48,1 50,5 4,581
Uppsala S 86,0 3.8 248,888 29.1 18.2 18.3 7.9 7.2 5.9 6.7 5.0 1.7 51,0 47,4 8,907
Värmland S 85,2 2.8 182,231 34,6 22.8 17,0 5.0 6.3 5.8 3.6 3.7 1.0 49,6 49,4 373
Västerbotten N 85,8 2.7 177,543 40,7 14.5 14.1 8.5 7.8 4.7 5.4 3.1 1.1 62,5 36,4 46,196
Västernorrland N 85,2 2.5 158,721 39,4 20.7 14,0 5.7 7.4 5.4 3.4 2.7 1.2 56,0 42,8 21 000
Västmanland S 82,9 2.6 170,749 32,0 23.7 19.1 6.1 5.4 5.0 3.2 4.2 1.3 46,7 52,0 8,931
Västra Götaland E G 86,1 2.7 176,526 31.4 24.1 18.6 4.5 6.6 7,0 3.3 3.4 1.3 45,7 53,0 12,878
Västra Götaland N G 84,4 2.7 173,655 31.3 25.4 17.5 5.2 5.7 6.2 3.6 3.6 1.5 45,8 52,8 12.110
Västra Götaland S G 84,4 2.2 141 906 29.1 23.6 18.9 5.3 7.1 7,0 3.6 3.8 1.6 45,1 53,3 11 590
Västra Götaland W G 87,6 3.8 247,863 28,0 21.2 20.5 5.7 6.4 6.3 5.2 5.4 1.3 45,3 53,4 20 019
Örebro S 84,7 3.0 194,187 33.2 22.1 16.7 6.1 6.3 5.3 4.1 4.5 1.6 49,7 48,7 1 855
Östergötland G 85,3 4.6 300 600 30.6 21.2 19.8 5.6 6.5 6,0 4.6 4.4 1.3 47,3 51,4 12.453
Total 84,2 100,0 6,477,794 30.3 20.5 19.1 6.8 6.7 5.3 5.1 4.6 1.5 48,8 49,5 46,296
Källa: Sveriges Valmyndighet

Sittfördelning

Valkrets S SD M V C KD MP L Vänster Höger Total
Blekinge 2 2 1 0 0 0 0 0 2 3 5
Dalarna 3 3 2 1 1 1 0 0 5 6 11
Gävleborg 4 2 2 1 1 1 0 0 6 5 11
Göteborg 5 3 3 2 1 1 2 1 10 8 18
gotland 1 0 1 0 0 0 0 0 1 1 2
Halland 3 3 2 0 1 1 1 1 5 7 12
Jämtland 2 1 1 0 0 0 0 0 2 2 4
Jönköping 4 3 2 1 1 1 0 1 6 7 13
Kalmar 3 2 2 0 0 1 0 0 3 5 8
Kronoberg 2 2 2 0 0 0 0 0 2 4 6
Malmö 3 2 2 1 1 0 1 1 6 5 11
Norrbotten 4 2 1 1 0 0 0 0 5 3 8
Skåne NO 3 4 2 0 0 1 0 0 3 7 10
Skåne S 3 3 3 1 1 1 1 1 6 8 14
Skåne W 3 3 2 0 1 0 0 1 4 6 10
Södermanland 4 2 2 1 1 0 1 0 7 4 11
Stockholm 9 4 6 4 3 1 4 3 20 14 34
Stockholms län 11 8 10 3 3 2 3 3 20 23 43
Uppsala 4 2 2 1 1 1 1 1 7 6 13
Värmland 4 2 2 1 1 1 0 0 6 5 11
Västerbotten 4 1 1 1 1 0 1 0 7 2 9
Västernorrland 4 2 1 1 1 0 0 0 6 3 9
Västmanland 3 2 2 1 0 0 0 0 4 4 8
Västra Götaland E 3 2 2 0 1 1 0 0 4 5 9
Västra Götaland N 3 2 2 0 0 1 0 0 3 5 8
Västra Götaland S 2 2 2 0 1 1 0 0 3 5 8
Västra Götaland W 3 3 3 1 1 1 1 1 6 8 14
Örebro 3 2 2 1 1 1 1 1 6 6 12
Östergötland 5 4 3 1 1 1 1 1 8 9 17
Total 107 73 68 24 24 19 18 16 173 176 349
Källa: Sveriges Valmyndighet

Kartor

Verkningarna

Hundratals köar för att rösta på Stockholms centralstation, 35 minuter före stängningstid, på valdagen den 11 september 2022
Hundratals köar för att rösta på Stockholms centralstation, 35 minuter före stängningstid, på valdagen den 11 september 2022

Vallokalerna var öppna från 08:00 ( CEST ) till 20:00 och det var totalt 7 772 120 svenska medborgare som hade rösträtt i riksdagsvalet 2022. Enligt exitmätningar som publicerats av Sveriges Television och TV4 visade blocket kring Sveriges Socialdemokratiska Parti (S) en knapp ledning mot blocket kring Moderaterna (M). Det rapporterades också att Sverigedemokraterna (SD) passerade M i röstetal, och antydde att det kunde bli det näst största riksdagspartiet. S fick också fler röster i jämförelse med det svenska riksdagsvalet 2018 .

Sveriges Valmyndighet konstaterade att blocket som bestod av M, SD, Kristdemokrater (KD), och Liberaler (L) passerade blocket kring S med en till tre mandat under räkningen av de preliminära resultaten. Gapet mellan de två blocken var runt 50 000 röster. Ulf Kristersson, M-ledaren, konstaterade att "resultaten sannolikt kommer att vara kända på onsdag" och han tackade sina väljare, medan Jimmie Åkesson, SD-ledaren, konstaterade att SD skulle spela en "central roll" i maktskiftet. Kristersson sa också att en förändring av antalet platser är möjlig. Då utomlands och en del poströster skulle räknas konstaterade den sittande statsministern Magdalena Andersson att "det är för nära att utlysa valet". Vissa analytiker har sett uppkomsten av Nyanspartiet, främst riktat mot landets muslimska befolkning, som en av orsakerna till förlusterna i vänsterblocket.

SD:s valnattsvaka i Stockholm väckte kontrovers efter att partiet vägrat ge tillgång till flera främmande språkmedier och efter att partiets stabschef Linus Bylund skämtat om att han ser fram emot "journalistrugby", där "man pressar journalister runt". Valvakan väckte också kontrovers efter att en SD-kandidat till Stockholms kommunval utropade "Helg Seger" samtidigt som hon lyfte armen i en intervju med högerextrema bloggen Samnytt, som fonetiskt liknar "Hell Seger", den svenska översättningen av nazisten. " Sieg Heil " sång. Kandidaten berättade därefter för Expressen att hon hade siktat på att provocera media till övertolkningar innan hon senare berättade för Dagens Nyheter att hon hade talat fel och menat att säga "segerhelg", vilket skulle översättas till "segerhelg".

Centerpartiets (C) ledare Annie Lööf skickade den 13 september ett internt mejl till partiets folkvalda politiker där hon kallade resultatet för partiet "mycket nedslående" och uppgav att C:s styrelse skulle göra en utredning om bl.a. partiets kampanj. Två dagar senare meddelade Lööf att hon avgår som partiledare. Andersson medgav den 14 september och tillkännagav sin avgång som statsminister, vilket banade väg för Kristersson att försöka bilda en ny regering. Andersson uppmanade M, KD och L att avvisa SD och sa att hon var öppen för en regering med M som skulle utesluta SD. Särskilt vissa liberaler har varit försiktiga med en regering med SD. Renew Europe, EU-parlamentsgruppen som L ingår i, har varit kritisk till att Liberalerna ingår i en regering inklusive SD.

Den 26 september har, trots högermajoriteten, ingen ny regering bildats. Partiledare för M är enligt uppgift oroliga för att SD skulle få för mycket makt i regeringen (t.ex. ett betydande antal regeringsposter och utskott) eller i riksdagen (t.ex. att vara det största partiet inom högerblocket, kan de effektivt lägga in sitt veto mot politik de inte håller med om med). Dessutom hade högerblocket gått med på att välja en talman för SD-riksdagen men de fick bara 173 röster av de 176 nödvändiga, och Andreas Norlén från Moderaterna omvaldes. Kenneth G. Forslund från Socialdemokraterna blev riksdagens förste vice talman medan Julia Kronlid från Sverigedemokraterna blev andra vice talman i riksdagen efter en andra sluten omröstning.

Se även

Referenser

externa länkar